I Sverige är vi bra på design. Det tycker åtminstone regeringen som utnämnde år 2005 till ett designår. Syftet var att öka och fördjupa kunskapen om form och design i ett samhällsperspektiv, men också att marknadsföra svensk design utomlands.

Över 100 myndigheter, stiftelser och bolag fick i uppdrag att medverka i Designåret och genomföra designrelaterade verksamheter. Samtidigt inbjöds landets kommuner, landsting företag, föreningar och andra organisationer att delta.

På Skeppsholmen I Stockholm arbetar Anna Rygård som är projektledare för Designåret 2005. Tillsammans med en handfull kollegor utgör hon och det som kallas kampanjkontoret. Härifrån koordineras mycket av den verksamhet som genomförs under året, Men man hjälper också till med kontakter, tips och idéer kring olika projekt och aktiviteter som planeras.

- Så här långt tycker jag att man måste ge designåret ett högt betyg. Framförallt har den mediala uppmärksamheten bidragit till att öka intresset och kunskapen om alla ambitiösa satsningar som hela tiden genomförs runt om I landet. Man skulle kunna saga att designåret fungerar lite som en dörröppnare för svenska design I alla former tack vare medias stora intresse. Inte minst från Sveriges Television och programmet Design/365, där kända och okända designers och föremål presenteras varje dag.

Anna Rygård är också imponerad av det engagemang som designåret har gett upphov till. Också I sammanhang där design vanligtvis inte hamnar I fokus.

- Jag tycker att Vetenskapsfestivalen I Göteborg är ett väldigt lyckat exempel. Traditionellt har den huvudsakligen handlat om tekniska innovationer och andra vetenskapliga framsteg. Men av årets 600 programpunkter handlade inte mindre än 250 om design I någon form. Det är glädjande tycker jag.

Men det är inte bara i Sverige som Designåret 2005 har uppmärksammats. Svenska ambassader och konsulat runt om i världen har också arbetat för högtryck för att marknadsföra och sprida kunskap om svensk design utomlands.

- Just möjligheterna att utnyttja design som en konkurrensfördel är ett av designårets uttalade mål. Idag ställer konsumenter allt högre krav på varor och tjänster, och design får därmed allt större betydelse för ett företags konkurrenskraft. Fler behöver bli medvetna om att designens närvaro i vår vardag, och att ha med designkompetens i produktionsprocesser och upphandlingar. Inte minst på den internationella marknaden kan svensk design utnyttjas som en tillväxtfaktor.

Över hela världen anordnas alltså modevisningar, utställningar och seminarier med inriktning på svensk design. I Japan har precis en utställning om sex svenska modedesigners avslutats. I oktober genomförs en hel mässa om svensk design i San Fransico.

- På hemmaplan har väl designåret för de allra flesta framförallt inneburit fler och större utställningar och mässor. Jag är lite överraskad över det stora gensvar vi fått på den här satsningen, att så många företag och organisationer har valt att delta, berättar Anna Rygård.

Men även om designåret nu går mot sitt slut så innebär det inte slutet för svensk design. Nu gäller det att tillvarata det ökade intresset för design och se till att den positiva utvecklingen fortsätter även nästa år.

- Den förste december inbjuder vi till en stor manifestation av designåret - "Ett startskott för design". Alla som vill är välkomna att delta i firandet. Samtidigt som det är en summering och avslutning av året, hoppas vi att det även ska vara ett startskott inför framtiden. Att det stora intresset för design ska fortsätta att utvecklas också efter det att kampanjkontoret har avvecklats.