Honung har använts i läkekonsten i tusentals år, femton tusen år gamla grottmålningar i Spanien visar att man då hade upptäckt honungens hälsobringande egenskaper. Och redan atleterna vid olympiska spelen
525 fKr använde honungen som energidryck. Nya moderna upptäckter har bevisat honungens hälsoeffekt.

Det är honungsbiet som producerar honungen. Biet suger upp blommornas nektar med sin sugsnabel och fraktar den till kupan. Nektarn omvandlas till honung genom att bina tillsätter enzymer och sänker vattenhalten genom avdunstning.
Det är inget dåligt arbete biet lägger ner under sin korta levnad då 700 gram honung kräver cirka tio miljoner blomvisiter och en flygsträcka på 4 000 mil. Efter, som mest, åtta-nio månader är dock biets vingar utslitna och den flitiga arbetaren orkar inte ens flyga hem utan avslutar sin levnad på, förhoppningsvis, en skön blomsteräng.

Färgen på honungen varierar kraftigt beroende blommorna. Den ljusaste honungen kan komma från maskros eller oljeväxter medan till exempel ljunghonung är mörk. Även smaken varierar efter blomsort, lindblomshonungen smakar mint, akaciehonungen har en mild smak, solroshonungens smak är däremot skarp. Honungen är flytande när den är nyslungad men kristalliseras när den förvaras och blir då gul eller gulvit, och fast.

För att honung ska få kallas honung får inga andra ämnen tillsättas, vilket inte heller behövs då 182 olika ämnen redan ingår, bland annat viktiga bakteriehämmande ämnen, antioxidanter, vitaminer och mineraler. Honungen får inte heller värmas eller finfiltreras för att få säljas som just honung.

I årtusenden har det funnits en stark tro på honungens läkande och nyttiga effekt när det gäller allt från bronkit och diarré till förkylning och sårläkning. Johannes Döparen lär också ha överlevt i öknen på en honungsdiet och i hinduisk matlagning är honungen ett heligt sakrament.

Färska studier visar att honung lindrar hosta och i det fallet är bättre än hostmedicin. Honungen kan också läka småsår och är perfekt för att fysiskt återhämta sig under natten, om man ansträngt sig fysiskt. Dessutom är en liten slatt honung i kvällsteet både gott och bättre än raffinerat socker liksom i matlagning och bakning där honungen förhöjer smaken. Att sedan själva producenterna, honungsbina, genom sitt idoga honungsarbete bidrar till den biologiska mångfalden, gör ju saken bara ännu bättre.






Källor
Honungens betydelse för människans hälsa – en översikt
Alejandra Vásquez och Tobias Olofsson, Mikrobiologiska laboratoriet, Lunds universitet

www.svenskhonungsforadling.se (Svensk honungsförädling)

"I bigården för nybörjare och veteraner" Curt Augustsson, Nässjöortens Biodlareförening

www.biodlarna.se (Sveriges biodlares riksförbund)

shenet.se

Foto: Janne Mårtensson, Sveriges Biodlares Riksförbund