Från landhockey på Havregatan, ett par slagskott från Ängelholms ishall, till en lysande karriär fylld av ärofyllda titlar.
I april i år spelade Sveriges mesta landslagsman i ishockey, Jörgen Jönsson, sin sista match när han ledde sitt Färjestad till ännu ett SM-guld. Nu börjar en ny fas i livet.

Det var mamma Ingrid som tog med sig sexårige Jörgen och två år yngre brodern Kenny till ishallen, bara 500 meter från villan på Havregatan i Ängelholm.
– Jag tyckte att det var roligt men Kenny var sur som ättika och kröp tillbaka till sargen så fort mamma burit ut honom till mitten av isen, minns Jörgen.
Något år senare började han spela hockey ”på riktigt” men det blev också mycket landhockey med kompisarna, både på gatan och på den egna 3x7 meter stora ”rinken” på övervåningen i familjens hus.
Spel med riktig puck gjorde att gipsväggarna såg ut som en schweizerost.

Stort utrymme för lek med pucken kombinerat med många stöttande mil i familjens ständigt lagade Volvo 142:a, läxor i baksätet, ibland med ficklampa, egen nyckel till ishallen, en stor portion ödmjukhet och kanske en gnutta tur, har gjort både Jörgen och hans bror Kenny till världsspelare i ishockey.

Jörgen var dock ingen lysande stjärna i ungdomsåren.
– Jag kom visserligen med i TV-pucken men fick spela i tredjefemman och sitta på bänken när man toppade laget, och det blev bara två juniorlandskamper Men jag tror ändå att jag haft nytta av att allt inte gick helt av sig själv, jag fick jobba hårt för att bli bättre, säger Jörgen.
Och bättre blev han. Efter att ha åkt in och ut i Rögles A-lag i division I under två säsonger som 18-19-åring blev det spel i Elitserien för samma lag och succé direkt. Ett år senare debuterade Jörgen i Tre Kronor, han ersatte en viss Peter Forsberg. Och inte nog med det. Tillsammans med brorsan Kenny och Tre Kronor vann han OS-guld i Lillehammer, under den första riktiga landslagssäsongen!

Nu hade han fått visa upp sig, Jörgen, och han blev ett hett byte på spelarmarknaden. Det blev, efter lite turbulens, den värmländska klubben Färjestad som skulle få ta del av hans tjänster.
– Det tog mig en säsong innan jag hade vant mig vid att spela i ett sådant kreativt lag som Färjestad.
Men anpassningen gick bra, så bra att han året därpå till och med blev skyttekung i slutspelet. Och efter att nu ha spelat sin sista match kan han se tillbaka på en fantastisk karriär. Eller vad sägs om två VM-guld, tre VM-silver och fyra VM-brons. Två OS-guld, fem SM-guld och fler landskamper än någon annan svensk spelare.
– Att debutera i A-laget, första elitseriematchen och debuten i landslaget är också viktiga höjdpunkter för mig, säger Jörgen, och ser verkligen ut att mena det.
Det blev också en säsong i NHL, i New York Islanders och i Anaheim. Men familjen, som inte trivdes särskilt bra, sade nej till de stora pengarna och flyttade hem till Karlstad igen. Typiskt för Jönssons, sägs det.

Vad är det då som har gjort denne rödhårige, ödmjuke och allmänt trevlige Jörgen Jönsson så bra i ishockey?
– Jag tycker att jag har varit ganska allround och bra på att läsa spelet, säger han själv.
Att han har en hög så kallad lägstanivå och är en riktigt bra lagspelare kanske man bör lägga till, bland mycket annat. Och att tillhöra ett lag är verkligen något som Jörgen tycker om.
– Det stämmer verkligen att delad glädje är dubbel glädje. Det är så skönt att jubla tillsammans efter ett mål och om man har tyngre dagar så kan man få hjälp av lagkamraterna.

Efter att ha avslutat den sista säsongen med succé i slutspelet och SM-guld, ska han nu anpassa sig till ett liv utan ishockey. Nåja, kanske inte riktigt. Till hösten blir han assisterande sportchef i Färjestad och kommer att finnas till hands för diverse uppgifter inom det sportsliga. De båda döttrarna Ida och Moa idrottar förstås, det är ridning, fotboll, friidrott och handboll på schemat och nu kan pappa Jörgen följa dem lite bättre än tidigare.
– Min sommaruppgift blir annars att lära mig spela golf och till och med min fru som alltid sagt att hon hatar golf, verkar positiv, säger Jörgen Jönsson, som ser fram emot livet som ”pensionär”.

Jörgen Jönsson
Bor: Karlstad
Ålder: 37 år i september
Familj: Frun Marie-Louise, döttrarna Ida och Moa
Äter gärna: Husmanskost. Inte fel med grillat och potatisgratäng
Dricker: Vatten och vin
Film: Beck har jag följt på tv
Bok: Läser gärna, till exempel Stig Larssons Millenniumtrilogi
Övrigt: Sveriges mesta landslagsman i ishockey, 285 landskamper